Avgiftsfria hobbygrupper inom ramen för Finlandsmodellen för hobbyverksamhet som ordnas i samband med skoldagen når redan cirka en fjärdedel av grundskoleleverna i Finland. Modellen ökar inte bara hobbyverksamheten för barn och unga, utan den förbättrar också möjligheterna för dem som tidigare har haft svårigheter att delta i hobbyverksamhet, särskilt i familjer med låga inkomster och familjer med en förälder. De första resultaten av pilotprojektet samlades in under hösten 2024 i 11 kommuner av olika storlek.
Under läsåret 2024–2025 utreder stiftelsen Me-säätiö och undervisnings- och kulturministeriet hur hobbygrupperna inom ramen Finlandsmodellen för hobbyverksamhet når barn och unga med olika familjebakgrunder. Pilotprojektet pågår under hela läsåret och går ut på att samla in information direkt av vårdnadshavarna. Det har inte tidigare utretts i den här omfattningen hur nåbara de avgiftsfria hobbyerna är i Finland.
De första resultaten är lovande
De resultat som samlats in i pilotprojektet under hösten 2024 visar att modellen har särskild betydelse:
- Av deltagarna har 16 procent inte deltagit i andra hobbyer under det föregående halvåret.
- I familjer med låga inkomster är avgiftsfriheten den viktigaste orsaken till deltagandet (29 procent), medan hobbyverksamhet i samband med skoldagen betonas i familjer som inte har låga inkomster (28 procent).
- I ensamförsörjarfamiljer började 25 procent av barnen i hobbygrupper utan att ha haft en hobby tidigare.
Under det föregående halvåret hade 39 procent av dem som svarade och bodde i en enföräldersfamilj tidigare deltagit i en avgiftsfri hobbyverksamhet som ordnas i samband med skoldagen. Endast 37 procent av dem som bor i en enföräldersfamilj hade deltagit i hobbyverksamhet utanför skoldagen. Av de barn som bor med två föräldrar deltog 55 procent i hobbyverksamhet utanför skoldagen.
Den socioekonomiska bakgrunden påverkar deltagandet i hobbyverksamhet
Det finns tydliga skillnader i möjligheterna att delta i hobbyverksamhet beroende på familjebakgrund. I familjer med ackumulerad socioekonomisk utsatthet deltar endast 30 procent av barnen i hobbyverksamhet utanför skoldagen. Å andra sidan deltar 42 procent i hobbyverksamhet i samband med skoldagen och 28 procent deltar inte i någon hobbyverksamhet överhuvudtaget. I jämförelse: i familjer utan ackumulerad utsatthet deltar 59 procent i hobbyverksamhet utanför skoldagen och endast 10 procent deltar inte i någon hobbyverksamhet överhuvudtaget.
Hobbygrupperna inom ramen för Finlandsmodellen för hobbyverksamhet samlar på ett bra sätt barn och unga med olika familjebakgrunder. Socioekonomiska riskfaktorer, till exempel långvarig arbetslöshet, låga inkomster eller föräldrarnas låga utbildningsnivå (utbildning på högst grundnivå), syns i barnens möjligheter att delta i hobbyverksamhet. Grupperna i Finlandsmodellen för hobbyverksamhet lyckas emellertid föra samman barn och unga med olika bakgrund:
- 59 procent av deltagarna kommer från familjer utan socioekonomiska riskfaktorer.
- 29 procent har en riskfaktor.
- 12 procent har fler än en socioekonomisk riskfaktor.
– Det är uppenbart att Finlandsmodellen för hobbyverksamhet, som beretts under flera regeringsperioder, verkligen fungerar, säger idrotts- och ungdomsminister Sandra Bergqvist.
– Det centrala i modellen är att förverkliga hobbyverksamhet som är förenlig med barns och ungas önskemål och som är meningsfull för dem. Hobbygrupperna kan i bästa fall erbjuda en möjlighet att bekanta sig med olika hobbyer och vara en väg till en permanent hobby, säger minister Bergqvist.
– Uppnåendet av målen för Finlandsmodellen för hobbyverksamhet ska följas upp och undersökas systematiskt. Målet är att garantera att så många barn och unga som möjligt kan delta i en hobbyverksamhet som de tycker om. Det är viktigt att tillgängligheten förbättras ytterligare i glesbygdsområden och att samarbetet med lokala idrottsföreningar, kulturorganisationer och privata aktörer fungerar bättre, säger ministern.
I nästa fas av pilotprojektet samlas information in direkt av deltagarna och av deras vårdnadshavare om hur hobbygrupperna inom ramen för Finlandsmodellen för hobbyverksamhet påverkar elevernas övergripande välbefinnande och delaktighet.
– Stiftelsen Me-säätiö anser att Finlandsmodellen för hobbyverksamhet är ett ambitiöst initiativ för att minska ojämlikheten bland barn och unga. Det uppstår redan i ett tidigt skede stora skillnader i barns och ungas liv, och jämlika möjligheter på fritiden är ett viktigt sätt att bekämpa marginalisering bland barn och unga.
– För att de resurser som används för Finlandsmodellen för hobbyverksamhet ska ge önskat resultat och för att modellen ska kunna bli en stor social innovation i Finland bör en kontinuerlig mätning av effekten utgöra en integrerad del av verksamheten. Redan utifrån de första resultaten kan vi visa att modellen har stor potential och den i stor utsträckning når barn och unga med olika bakgrund, säger verkställande direktören för stiftelsen Me-säätiö Tiina-Maija Toivola.
I första fasen av pilotprojektet deltog: Ackas, Tavastehus, Joensuu, Limingo, Lojo, Nurmijärvi, Uleåborg, Borgå, Rovaniemi, Sastamala och Somero. I nästa fas av datainsamlingen ingår också: Jyväskylä, Träskända, Kauhajoki, Kronoby, Lahtis, Nådendal, Björneborg, Seinäjoki och Vanda.
Undervisnings- och kulturministeriet beviljar årligen cirka 14 miljoner euro i understöd till kommunerna för ordnande av hobbygrupper. I de 258 kommuner som får statsunderstöd finns det sammanlagt 511 000 elever inom den grundläggande utbildningen. Enligt kommunernas uppskattning deltar 143 000 av dessa elever i hobbygrupper inom ramen för Finlandsmodellen för hobbyverksamhet. Finlandsmodellen för hobbyverksamhet är Finlands största hobbyförening om alla barn och unga som deltar i modellens verksamhet räknas samman.
Se infografiken över resultaten av utredningsarbetet
Läs mer om utredningen här: www.mesaatio.fi/data (på finska).
Mer information:
Tiina Kivisaari, direktör för ansvarsområdet för idrott, UKM, tfn 0295 330 178, tiina.kivisaari@gov.fi
Henni Axelin, direktör för ansvarsområdet för ungdomsarbete och -politik, UKM, tfn 0295 330 205, henni.axelin@gov.fi
Iina Berden, konsultativ tjänsteman, kultur- och konstpolitiska avdelningen, UKM, tfn 0295 330 069, iina.berden@gov.fi
Tiina-Maija Toivola, verkställande direktör, stiftelsen Me-säätiö, tfn 050 571 0457, tiina-maija.toivola@mesaatio.fi