I Kervo testades under läsåret 2025–2026 en mångsidig hobbymodell med målet att sänka tröskeln för elever i årskurs 7–9 att delta i hobbyverksamhet och bättre svara mot de ungas varierande intressen och ork. Modellen kombinerade motion med flera olika grenar och konstverksamhet med flera olika konstformer i korta, tydligt avgränsade hobbyperioder. Resultaten från försöket visar att modellen ökade deltagandet och engagemanget och gjorde verksamheten mer tillgänglig.
Hobbyverksamheten delades in i tydliga perioder
Kärnan i den nya verksamhetsmodellen var att dela in hobbysäsongen i fyra separata perioder: från början av hösten till höstlovet, från höstlovet till jullovet, från januari till sportlovet och från tiden efter sportlovet till slutet av läsåret. Anmälan till varje period gjordes separat via Kervos hobbykalender.
Den periodvisa anmälan sänkte tröskeln att prova på verksamheten ytterligare, gav hobbyverksamheten större flexibilitet, breddade utbudet av grenar och gjorde det möjligt att prova flera grenar under kortare perioder.
Det mångsidiga utbudet svarade mot de ungas önskemål
Under varje hobbyperiod erbjöds både motion med flera olika grenar och konstverksamhet med flera olika konstformer. Motionsinnehållet utgick från de ungas önskemål om hobbyer, och utbudet var mångsidigt: gymträning, utförsåkning, snowboardåkning, badminton, kampcombo, parkour, akrobatisk fysträning och bowling. Gymträningen, som var en bestående favorit, ordnades under varje hobbyperiod i tre separata grupper på grund av den stora efterfrågan. Dessutom ordnades akrobatisk fysträning som en grupp som pågick under hela läsåret.
Det mångsidiga genomförandet gjorde det också möjligt att erbjuda grenar som inte hade kunnat genomföras som enskilda och långvariga hobbyer. Särskilt utförsåkning och snowboardåkning blev populära nya grenar bland de unga och fick mycket positiv respons.
Även utbudet av konstverksamhet med flera olika konstformer planerades utifrån de önskemål som de unga hade framfört. Under hobbyperioderna fick de unga prova på många olika konstformer, såsom modefotografering, att spela i band, showdans, digital konst, grafik och bildkonst. Den mångsidiga och periodindelade verksamhetsmodellen gjorde konsthobbyer mer lättillgängliga, ökade verksamhetens attraktionskraft och gjorde det möjligt för unga med olika intressen att delta.
Försöket ökade deltagandet och engagemanget
Pilotförsöket visade flera positiva effekter. De unga anmälde sig till hobbyer mer aktivt än tidigare, och det upplevdes som klart lättare att prova på hobbyverksamheten. Tidigare förekom fler avbrott, och det var svårt att fylla på grupperna från kölistan. De periodvis växlande grupperna gjorde det möjligt att komma med på ett naturligt sätt i olika skeden av läsåret.
När grupperna växlade periodvis blev det nu möjligt att komma med på ett naturligt sätt i olika skeden av läsåret. Tack vare den mångsidiga modellen som byggde på perioder höll sig deltagarantalet jämnare under hela läsåret. Modellen stödde de ungas ork, eftersom mängden hobbyverksamhet och längden på engagemanget lättare kunde anpassas till belastningen från skolarbetet och vardagen i övrigt.
Positiv respons från unga och handledare
Respons på verksamhetsmodellen samlades in både från de unga och från hobbyhandledarna. Enligt de unga är det bästa sättet att ordna hobbyverksamhet att kombinera periodvisa, mångsidiga hobbyer med hobbyer som pågår under hela läsåret. Denna kombinationsmodell användes under piloten och visade sig fungera väl.
Även hobbyhandledarna upplevde att modellen var lyckad. Handledaren för gymgruppen beskrev sin erfarenhet så här: “Den periodindelade strukturen nådde klart fler unga och stödde deras ork och engagemang bättre. Det var lättare att komma med i kortare perioder, och motivationen hölls på en högre nivå när de inte behövde binda sig för hela läsåret. Dessutom lockade de olika perioderna nya deltagare till verksamheten, vilket ökade jämlikheten och gjorde hobbyverksamheten genuint mer tillgänglig.”
God praxis för fortsatt utveckling
Kervos mångsidiga hobbymodell visar att flexibilitet, verksamhet som svarar mot de ungas önskemål och möjligheter att prova på med låg tröskel kan öka hobbyutövandet bland elever i årskurs 7–9 avsevärt. Erfarenheterna ger en stark grund för att utveckla hobbyverksamheten också under kommande läsår.
Om en motsvarande modell ska testas i den egna kommunen är det bra att inleda planeringen i god tid i samarbete med de aktörer som ordnar hobbyverksamhet. Flera separata anmälnings- och marknadsföringsomgångar kräver mer samordning än en gemensam omgång, men i praktiken har satsningen visat sig vara nyttig. När verksamhetsmodellen planeras omsorgsfullt och etableras som en del av den grundläggande verksamheten blir den enkel att fortsätta och utveckla, eftersom den då är bekant för både hobbyhandledarna och de unga.
Mer information:
Liisa Mauno, sakkunnig och koordinator för modellen Harrastamaan Keravalla
liisa.mauno@kerava.fi
tfn 040 318 2946