Enligt Finlandsmodellen för hobbyverksamhet startades en dansgrupp i Keuru under våren 2025. Verksamheten ordnades som en kombination av när- och distanshandledning med hjälp av en hybridmodell. Målet var att ge ungdomar möjlighet att utöva hiphop och breakdance, trots att det inte fanns någon lämplig instruktör på orten. Dansgruppen var en del av Suomen Nuorisoseurat ry:s projekt Luovasti liikkuen.
Dansläraren Erika ”Rex-E” Forsberg reste varje vecka runt till tre olika orter: Keuru, Muurame och Lannevesi. När ledaren inte fysiskt var på plats stöddes verksamheten av en kamratledare, som ansvarade för att lokalen och tekniken var förberedd och fungerade som länk mellan ledaren och deltagarna. I Keuru blev ungdomsledaren inom ungdomstjänsterna utsedd till kamratledare, och till arbetsuppgifterna hörde även att samordna Finlandsmodellen för hobbyverksamhet.
Hybridmodellen ger möjlighet till hobbyverksamhet på små orter
Med hjälp av hybridmodellen kunde man genomföra verksamhet som annars inte skulle ha varit möjlig. På en liten ort är antalet ledare begränsat. Om handledningen kan genomföras på distans, kan många av de fritidsmöjligheter som finns i en stor stad bli möjliga också i en liten kommun. Många hobbyer kan falla på att det inte finns någon lämplig ledare lokalt eller på att resekostnaderna för en ledare som kommer utifrån blir för höga.
Marknadsföring och att nå ut till de unga
Det visade sig vara utmanande att nå ut till ungdomarna på högstadiet, men marknadsföring i flera kanaler (sociala medier, Wilma, info-TV, affischer i skolor och ungdomslokaler, fältarbete) gav resultat. Att ledaren söker upp ungdomarna är alltid en fördel, eftersom den första kontakten kan skapas redan innan verksamheten börjar och ungdomarna får möjlighet att lära känna ledaren.
Aktiviteter och de metoder som används vid fältarbetet är också viktiga. Vi ordnade ”rastjammande” på temat under en lång rast och gick runt i korridorerna med en högtalare och utmanade ungdomarna att dansa. I arbetet deltog en danslärare, som i praktiken kunde visa vilka slags rörelser eleverna skulle kunna få lära sig på kursen.
En kamratledare är någon som man gör saker tillsammans med
Det gick inte att hitta en ung kamratledare i Keuru, trots att man informerade om saken i flera kanaler och ordnade flera ansökningsomgångar. Till kamratledare utsågs i stället ungdomsledaren inom ungdomstjänsterna, och till arbetsuppgifterna hörde även att samordna Finlandsmodellen för hobbyverksamhet. Den här lösningen visade sig vara fördelaktig på många sätt: den yrkesutbildade personen hade redan gedigen kompetens i att möta unga och ett förhållningssätt som hämtats ur ungdomsarbetet, och någon separat utbildning för kamratledare behövdes inte. Kamrat- eller hjälpledaren spelar en viktig roll de gånger som undervisningen sker på distans.
Till kamratledarens roll hörde att uppmuntra och föregå med gott exempel. Dans, särskilt breakdance och hiphop, kan vara riktigt spännande för den som provar på dem för första gången. Det är viktigt att visa ungdomarna att man får försöka, testa, misslyckas, kanske se lite dum ut, försöka igen och till slut lyckas. Det är viktigt att göra saker tillsammans.
”Gör först du, så följer jag efter!”
Utmaningen är att få ungdomarna att delta, när verksamheten känns främmande. De första gångerna verkade deltagarna blyga, och dansrörelserna var återhållsamma. Som kamratledare är det viktigt att skapa en förtroendefull atmosfär och ett tryggare rum att agera i. Det är viktigt att sänka tröskeln för att prova, eftersom det är det enda sättet att lära sig.
”Allt eftersom kursen fortskred var det fantastiskt att se hur de unga deltog allt ivrigare, självsäkrare och mer engagerat”, sa Keuru stads ungdomsledare Anton Hakala, som var kamratledare för gruppen.
Att våga ta plats är en del av breakdance och hiphop och något som ungdomarna lär sig i takt med att kursen framskrider. I början var deltagarna avvaktande och rörelserna återhållsamma, men de sista gångerna ville de unga redan frivilligt freestyla och prova på golvrörelser. Det var ingen självklarhet, eftersom dessa rörelser inte bara kräver teknisk skicklighet, utan även mod och att man vågar ge sig hän.
”Det var fint att se att det är möjligt att undervisa i dans även om dansläraren inte befinner sig i samma rum”, berättade Hakala.
När dansläraren är närvarande under lektionen är det viktigt att hen får fokusera på sin huvudsakliga uppgift, dansen. Hen ska också uppmärksamma dem som deltar på distans. Kamrat- och hjälpledaren spelar även under dessa lektioner en viktig roll när det gäller att stödja dansläraren i arbetet med att uppmuntra deltagarna och förmedla information. Därför är det viktigt med utbildning för kamratledare, så att ungdomarna får grundläggande färdigheter i handledning och bemötande. Kamratledaren är en viktig person för unga deltagare. Ingen auktoritet, utan en person som man gör något tillsammans med.
Använd handboken för hybridverksamhet
Handboken för hybridverksamhet är skriven för aktörer som vill ordna hobbyverksamhet på distans, till exempel utanför tillväxtcentra. Hybridmodellen gör det möjligt att ordna samma verksamhet på flera platser samtidigt, så att en del av deltagarna befinner sig i samma rum som läraren, medan andra deltar på distans från andra verksamhetsställen. Det här tillvägagångssättet svarar mot den utmaning som framför allt finns i mer avlägsna områden, nämligen att det på många håll inte finns tillräckligt med utbildade ledare för ungas fritidsverksamhet. I hybridmodellen kan läraren turvis besöka olika orter, medan de övriga grupperna deltar på distans. På så sätt kan man kombinera fördelarna med närundervisning och handledning på distans på ett kostnadseffektivt sätt och spara in på resekostnaderna. Dessutom effektiviseras lärarens tidsanvändning. Modellen möjliggör även rimliga gruppstorlekar, vilket kan sänka tröskeln för deltagande och främja ett mer individuellt bemötande. Verksamhetsmodellen kan förutom på dans även tillämpas på många andra konst- och motionsformer.
Hybriddanskurs ett lyckat samarbetsexperiment
Experimentet med en hybriddanskurs genomfördes av Suomen Nuorisoseurat ry:s projekt Luovasti liikkuen, med Marja Pylkäs som projektchef. Sade ry (Street Art Dance Essentials), och framför allt Johanna Hurme därifrån, deltog aktivt i samarbetet inom projektet. Johanna och Marja ansvarade för planeringen och genomförandet av kursen, inklusive rastjammandet, reklammaterialet och det tekniska genomförandet. Humanistiska yrkeshögskolan, som lånade ut strömningsutrustningen och gav utbildning i hur man använder den, var också en viktig samarbetspartner. Högskolan ansvarade dessutom för danslärarens introduktion i arbetet och arbetshandledning.
”I projektet deltog totalt två producenter, två tekniska stödpersoner, tre frivilliga från ungdomsföreningar, en kommunal ungdomsarbetare, en danslärare, en ung kamratledare och sex kursdeltagare. Hybriddanskursen Breikkii ja hiphoppii! ordnades i Muurame, Keuru och Lannevesi som ett hybridarrangemang under perioden 22.4–27.5.2025. Danskursen hölls en gång i veckan på tisdagar”, berättar Marja Pylkäs.
Idéer för den fortsatta utvecklingen
I Keuru gav hybriddanskursen upphov till en idé om att vidareutveckla kursliknande verksamhet för unga. Om det inte känns rätt för ungdomarna att engagera sig under en längre tid, är det även möjligt att utöva en hobby under korta perioder. Man började inför nästa höst förbereda hobbykurser för högstadiet, där deltagarna under sex veckor får bekanta sig med en viss gren eller hobby. I kursutbudet ingår bland annat bofferfäktning, gymträning, matlagning, badminton och brottning.
Tips till andra kommuner
- Satsa på marknadsföring och fältarbete: God marknadsföring innan verksamheten inleds är viktig, och om ungdomarna får se ledaren före kursen (skolan, ungdomslokalen) blir tröskeln att delta lägre
- Kamratledaren spelar en viktig roll: Skapa en trygg och inspirerande atmosfär
- Verksamhet för ungdomar får vara utformad enligt ungdomarnas smak <3
Ytterligare information
Handboken för hybridverksamhet (på finska)