I Sievi kommun söker och vägleder ett etablerat uppsökande team elever till hobbygrupper inom ramen för Finlandsmodellen för hobbyverksamhet. Responsen från eleverna har varit positiv och verksamheten har ansetts vara viktig. Under detta läsår har verksamheten även omfattat hobbytimmar varje vecka för barn och unga som behöver särskilt stöd i samband med eftermiddagsklubben.
Ända sedan pilotprojektet har Finlandsmodellen för hobbyverksamhet varit i bruk i Sievi kommun under namnet Sievi harrastaa. Sievi är en kommun i Norra Österbotten med knappt 5 000 invånare, och av de 700 eleverna i en högstadieskola och sex lågstadier deltar cirka 170 i verksamheten inom Finlandsmodellen för hobbyverksamhet. Kommunen har 20 hobbygrupper. Verksamheten inom Finlandsmodellen för hobbyverksamhet ingår i kommunens ungdomstjänster.
Det uppsökande teamet strävar efter att nå elever som saknar hobby
Kommunen har ett uppsökande team som består av en koordinator, en skolkurator, en ungdomsarbetare och en skolhälsovårdare. Vid sidan av sitt eget arbete söker teamet upp barn som inte har hobbyer och hjälper dem att hitta hobbygrupperna. I hobbygrupperna har man bland annat reserverat lediga platser för just de barn som inte har hobbyer från förut. Att få med barnet i hobbyverksamheten utgår från barnets eget intresse.
– Det uppsökande teamets uppgifter fokuserar på att utvärdera barns och ungas behov och intressen och leda dem till hobbygrupper, berättar kommunens Sievi harrastaa-koordinator Elena Oja.
Att möta barnet och diskutera hjälper i sökandet efter en meningsfull hobby
Den huvudsakliga kommunikationskanalen för hobbyverksamheten är Wilma, men det har också ansetts fungera väl att sprida information via djungeltelegrafen samt med tiden etablera informationen i skolmiljön. När barnet har gått med i hobbyverksamheten kan vårdnadshavaren ansluta sig till hobbygruppens WhatsApp-grupp där man till exempel informerar om tidtabeller och ändringar.
– I det uppsökande teamets arbete är det av största vikt teamets medlemmar möter barnet eller den unga personen och ger tid för diskussion. Genom ett konfidentiellt samtal kan den vuxna kartlägga vilken hobbygrupp barnet kan hänvisas till, säger Oja.
I Sievi kan barnen själva påverka och framföra önskemål om hobbyer och deras innehåll. Man strävar också efter att beakta önskemålen i verksamheten så mycket som möjligt. I de årliga responsenkäterna från eleverna upprepas positiv respons och tillfredsställelse med hobbyverksamheten, som fortfarande håller på att etableras.
Hobbyverksamhet för barn som behöver särskilt stöd
I utvecklingen av Finlandsmodellen för hobbyverksamhet och i och med responsen har man också börjat ordna verksamhet för barn som behöver särskilt stöd. I samband med skolans eftermiddagsklubb ordnas en verksamhetstimme en gång i veckan där assistenter som är bekanta för barnen är närvarande vid sidan av ledaren.
– Barn som behöver särskilt stöd och som normalt inte deltar i eftermiddagsklubbens verksamhet får också delta i aktivitetstimmen som ordnas i samband med eftermiddagsklubben. På så sätt har man velat inkludera så många barn och unga som möjligt i hobbyverksamheten, beskriver Oja.
Handledd verksamhet för barn som behöver särskilt stöd ingår för första gången i Sievi harrastaa-verksamheten under detta läsår. Hobbygrupperna har gott om deltagare och verksamheten har fått beröm av handledarna.
– Jag uppmuntrar till att fråga assistenterna om de är intresserade av att leda hobbygrupper för elever som behöver särskilt stöd, i synnerhet om det råder brist på handledare i kommunen. En öppen och uppmuntrande inställning till nya handledare är också för övrigt viktig med tanke på hobbygruppernas kontinuitet, berättar Oja.
Ytterligare information
Koordinator Elena Oja
elena.oja@sievi.fi
Webbplatsen för Finlandsmodellen för hobbyverksamhet i Sievi