Hoppa till innehåll

Hobbyn blev av när vägen dit gjordes enkel

bild: Essi Ylärakkola

Det var inte resans längd som avgjorde om barnet deltog i hobbyverksamheten, utan hur smidigt och tryggt barnet kunde ta sig från skolan till platsen där hobbyn ordnades. Försöket med Motionseftermiddagen i Myrbacka i Vanda visade att tröskeln för att delta i hobbyverksamhet kan sänkas effektivt när barnet erbjuds en avgiftsfri hobby, ett mellanmål och stöd av en vuxen på vägen till hobbyn.

Hela årskullen bjöds in

Under läsåret 2025–2026 testades en modell i Myrbacka storområde i Vanda där skoldagen för eleverna i årskurs 3 slutade tidigare än vanligt på måndagar och fortsatte med Motionseftermiddagen. Barnen åt ett mellanmål i skolan. Tillsammans med en bekant och trygg vuxen begav de sig därefter till platserna där hobbyerna ordnades. Beroende på var hobbyn ordnades tog de sig dit till fots, med buss, tåg eller beställd transport. Utbudet bestod av dans, tricking och akrobatik, bollspel inomhus, friidrott och fotboll.

Försöket nådde hela årskullen i området: 660 elever i årskurs 3 vid nio skolor bjöds in att delta. Under året deltog 271 barn i verksamheten och sammanlagt registrerades cirka 2 200 besök. Särskilt betydelsefullt var att nästan hälften av de barn som deltog inte tidigare hade haft någon ledd motionshobby.

En vuxen gjorde resan trygg och möjlig

En vuxen följde barnen hela vägen från skolan till Motionseftermiddagen. Den vuxna samlade barnen i skolan, såg till att alla var med, hjälpte dem att komma i väg efter mellanmålet, visade vägen och såg till att de kom till rätt hobbyplats, gick in genom rätt dörr och hittade rätt grupp.

För många barn var detta samtidigt en övning i att ta sig fram mer självständigt. När barnen åkte kollektivt fick de öva på att ta sig till hållplatser, följa tidtabeller, resa med buss och tåg samt lära känna rutterna i närområdet. Även små saker kunde vara stora upplevelser för barnen, till exempel att trycka på bussens stoppknapp för första gången.

Att en vuxen följde med skapade trygghet också för vårdnadshavarna. När barnet inte behövde leta efter rätt väg eller hobbyplats på egen hand var det lättare för vårdnadshavaren att låta barnet delta. Detta var särskilt tydligt i familjer som inte sedan tidigare var vana vid hobbyverksamhet eller kände till hur man anmäler sig, ordnar transport eller tar sig fram i området.

Det avgörande var inte resans längd utan hur smidig den var

Resultaten av försöket utmanar det rådande sättet att se på hobbyverksamhetens tillgänglighet. Inte ens en lång resa ledde till fler avhopp när resan hade ordnats på ett tydligt och tryggt sätt. Barnen i de skolor som låg längst från hobbyplatserna tog sig utan problem till hobbyerna när en vuxen följde med dem. Det avgörande var alltså inte antalet kilometer utan hur resan hade ordnats. Utifrån iakttagelserna bör resurser satsas på att resorna till hobbyerna ordnas smidigt och att barnen får stöd längs vägen, i stället för att verksamheten främst planeras utifrån avstånden.

De första veckorna är avgörande

En annan central lärdom av försöket var att starten på en hobby är avgörande. Under de första veckorna behöver barnet uppmuntran, rutiner och stöd av en vuxen. Om barnet har glömt något av sin utrustning, känner sig nervöst i den nya gruppen eller är osäkert på vägen dit kan det räcka för att barnet ska sluta innan hobbyn ens har hunnit börja på allvar. Även kvaliteten på handledningen märktes genast i deltagandet, vilket understryker betydelsen av introduktion och vikariearrangemang, särskilt i början av säsongen. När barnen väl hade kommit igenom den första tiden blev deras deltagande stabilare.

En modell för andra kommuner

Försöken ingick i projektet Hänge dig åt en hobby, vars mål var att skapa en väg vidare från den avgiftsfria verksamheten med låg tröskel inom Hobbyernas Vanda till verksamhet i idrottsföreningar och andra föreningar. Inom projektet togs det också fram material som andra kommuner kan använda, bland annat en slutrapport, en konceptbeskrivning för Motionseftermiddagen, guider för vårdnadshavare samt introduktionsmaterial för ledare och trygga vuxna.

Mer information och material
projektets webbplats (på finska)

Dela på sociala medier:

Du kanske är intresserad