Nätverksmötet för kommunkoordinatorerna för Finlandsmodellen för hobbyverksamhet ordnades 12–14.11.2024 som ett seminarium på färjan mellan Helsingfors och Stockholm i samarbete med Rörlig småbarnspedagogik, -skola och -studier. Syftet med mötet var att stöda deltagarna i att främja Finlandsmodellen för hobbyverksamhet och en motionsinriktad livsstil, bygga upp och stärka nätverk samt utbyta erfarenheter om framgångar och sådant som kan utvecklas. Under evenemanget fick man höra anföranden av idrotts- och ungdomsministern, en arbetslivsprofessor och kommunkoordinatorerna.
Temat för mötet var beaktande av olika barn och unga och riktande av verksamheten till olika målgrupper. Man fördjupade sig i temat genom expertanföranden och kommunernas god praxis i de egna målgrupperna. I de differentierade programmen i Finlandsmodellen för hobbyverksamhet fördjupade man sig bland annat på att nå och engagera högstadieelever samt att i hobbyverksamheten beakta elever i behov av skolskjuts.
Stämningen under mötet var varm och gemenskaplig. Under evenemanget erbjöds flera möjligheter att skapa nätverk och bekanta sig med andra kommuners koordinatorer samt att främja gemenskapligheten.
Minister påminde om regeringens satsningar på Finlandsmodellen för hobbyverksamhet
Idrotts- och ungdomsminister Sandra Bergqvist besökte nätverksträffens landsdel och höll ett anförande om betydelsen av idrott och hobbyverksamhet.
– Verksamheten i Finlandsmodellen för hobbyverksamhet främjar välbefinnande och likabehandling, minskar hinder för att delta i hobbyverksamhet och ökar samarbetet och nätverkandet. Modellen har fått mycket beröm, säger Bergqvist.
Ministern påminde också om regeringens satsningar på motion. Ökningen är en viktig del av regeringsprogrammet. Regeringens mål är att öka motion särskilt bland barn och unga.
Arbetslivsprofessor betonade jämlikt bemötande
Sami Itani, arbetslivsprofessor vid Aalto universitets handelshögskola, önskade kreativa lösningar för att främja motion och deltagande i hobbyverksamhet. Enligt honom förebygger motion och hobbyer polarisering och påminner om saker som förenar oss.
– Jag anser att ett jämlikt bemötande är av största vikt i arbetet i anslutning till hobbyer och motion. Det är av stor betydelse hur en vuxen i auktoritetsställning bemöter ett barn eller en ung person, säger Itani.
Com-B-modellen som stöd för att engagera högstadieelever i hobbyverksamhet
På tisdagen diskuterades hur man kan nå högstadieelever och hur man kan få dem att förbinda sig till hobbygrupper. Under evenemanget presenterade utbildningsstyrelsens specialsakkunnig Tarja Vartiainen COM-B-modellen för att få högstadieelever att förbinda sig till hobbyverksamhet.
– COM-B-modellen gör det lättare att förstå förändringar i beteendet och faktorer i anslutning till det. Väsentliga faktorer för att få unga att förbinda sig är individens upplevelse av sin egen förmåga och motivation. Omgivningen måste erbjuda möjligheter att delta i hobbyverksamhet, berättar Vartiainen.
Reseberättelse från Tavastehus
Under mötet fick man höra reseberättelser om fungerande praxis i olika kommuner och läroanstalter. Niina Heikkilä, sakkunnig inom undervisningstjänster vid Tavastehus stad, presenterade stadens Finlandsmodell för hobbyverksamhet. I Tavastehus pågår de avgiftsfria hobbygrupperna enligt Finlandsmodellen för hobbyverksamhet hela läsåret och i grupperna har man vid behov ordnat skolskjuts för de elever som deltar. – Hos oss är hobbyverksamhet en verksamhet med låg tröskel och öppen för alla oberoende av skola. I stadskärnan erbjuds också hobbygrupper som pågår under kortare perioder, berättar Heikkilä.
I Jyväskylä utnyttjas den avgiftsfria Harrastuslaturi (Hobbyladdare)
Projektkoordinator Reeta Jääskeläinen berättade en reseberättelse från Jyväskylä, där man leder 208 hobbytimmar i veckan i 36 olika skolor. Grupperna leds av regionala hobbyhandledare, lärare och externa serviceproducenter, och samarbetet är tväradministrativt och sektorsövergripande.
– Stadens Harrastuslaturi erbjuder olika hobbygrupper avgiftsfritt för de unga via en elektronisk kalender och anmälan. I kärnteamet för hobbyverksamheten ingår en projektkoordinator och 11 regionala hobbyhandledare, berättar Jääskeläinen.
I ungdomsgården och skolan Fryshuset bygger man upp medlemskap i ett aktivt samhälle genom passion
På onsdagen besökte kommunkoordinatorerna för Finlandsmodellen för hobbyverksamhet ungdomsgården och skolan Fryshuset i Stockholm. Där är samarbetet mellan skolan och ungdomsgården intensivt. Fryshuset är Sveriges största ungdomsorganisation, vars verksamhet som inleddes 1984 grundar sig på att alla unga är välkomna. Fryshusets verksamhet består bland annat av aktiv hobbyverksamhet och i centrum för all verksamhet står ett fullvärdigt medlemskap i samhället.
– Under introduktionsrundan betonades hur viktigt det är för oss i Fryshusets verksamhet att arbeta så att varje barn och ung person som deltar i verksamheten når sin fulla potential. Som verktyg för att uppnå denna potential användes till exempel hobbyverksamhet inom musik och idrott, berättar Tiina Liimatainen, koordinator för Järvenpään Jäke harrastaa, som deltog i besöket.
På Fryshuset bygger man konsekvent upp barns och ungas delaktighet steg för steg. I takt med att man bygger upp ett förtroendefullt och gott förhållande går man vidare till hobbyer. Genom hobbyverksamhet erbjuds utvecklingsmöjligheter som förbereder övergången till arbetslivet.
– Man hoppas att samverkan mellan dessa ska leda till att den unga upplever att han eller hon är en fullvärdig medlem i samhället och självständig, fortsätter Liimatainen.